Nu har väl de flesta vårvalparna lämnat sina uppfödare och börjat känna sig
trygga i sina nya hem.
Jag tänker ta upp lite om valpens olika utvecklingsstadier och sociala beteende.
För hundvalpen kan man dela upp den första perioden av livet i fyra olika faser.
Den nyfödda fasen: 0-13 dagar är valpen blind och döv, mycket hjälplös och kan
inte reglera sin kroppstemperatur och är helt beroende av sin mor och syskon för
att inte bli nedkyld
Fas 2: mellan 13-20 dagar utvecklas såväl sensorisk som motorisk förmåga. Valpen
utvecklas sinnesmässigt och rörelsemässigt. Får gradvis syn och hörsel och
börjar bli medveten om sina kullsyskon, och börjar under denhär veckan bli allt
duktigare att koordinera sina rörelser.
Fas 3: Socialiseringsfasen 3-12 veckor. Det är en snabb utveckling. Detta är en
mycket viktig period i en valps liv och om utvecklingen i något avseende blir
eftersatt kan det bli svårt att senare reparera detta.
Mellan 3-5 veckor är det flockprägling, valparna lär av mor och av varandra. De
börjar också intressera sig för sin omgivning. Den mänskliga kontakten
uppskattas, de känner igen röster, kravlar upp i knän om man sätter sig hos dem.
Svansarna viftar väldeliga.
Mellan 5-7 veckor börjar intresset för röliga föremål bli allt mer intressant.
Jaktbeteendet utvecklas, leken kan bli väldigt intensiv. En del valpar kan vara
mycket tuffa och utvecklas till ganska orädda krabater. Livet leker! Nu börjar
det dra ihop sig till flytt. Fram till 3 månaders ålder är det lättast för
valpen att flytta till nytt hem. Det är i den åldern, valpen är minst känslig
och utan tvekan lättast finner sig till rätta.
Nu börjar det hända saker!
Den första trotsåldern!!! Den som tror att en valp alltid skall uppträda som den
lilla ängeln den ser ut att vara, kan se sig lurad.
Glorian hamnar ständigt på sned! Mellan 13-16 veckors ålder inträder den ”halva
könsmognaden”. Då kan valpen bli bångstyrig, bjäbbig, obstinat och faktiskt lite
aggressiv, precis som ett barn i trotsåldern.
Lusten att dominera och utmana matte och husse dyker upp. Kanske mest om det
finns små barn i familjen. Se till att det inte hoppas, springs och kastas saker
till förbannelse. De små sylvassa tänderna brukar alltid komma till användning
vid sådana tillfällen och valpen kan bli stresskänslig. Det är absolut
nödvändigt att umgänget med barn alltid sker på ett lugnt och sansat sätt, korta
stunder under vuxnas överinseende.
I den här perioden utvecklas också revirkänslan. Det är bra om valpen är
stationär, på hemmaplan, Upp till 4 månaders ålder är det bra om valpen
tillbringar i hemmet. Det stärker hundens flock och revir känsla, och hjälper
till att få en hemkär hund, som man förhoppningsvis kan få kvar på tomten och så
småningom ha lös!
Valpen måste lära sig vem som är ledaren. Om valpen i denhär åldern visar
kaxighet och dominans, måste man avleda den. Då gäller den stränga rösten, (det
första året brukar vara mycket Fyyyyyyy! Neeeej och Ajjjjjjjjj.). En kaxig valp
kan bli odräglig. Det gäller att visa var skåpet skall stå direkt. Under de här
månaderna är det inte bra att leka våldsamma lekar med andra valpar och unga
hundar för länge. Däremot är det nyttigt att träffa gamla vänliga hundar och
tikar som kan sätta valpen på plats.
I regel är valpen inte så kaxig då den träffar en dominant hund, som talar om
vilken snorvalp den egentligen är. Ofta missförstås en ev. konfrontation och man
ömkar den lilla skrämda valpen, gör tvärtom behandla valpen käckt och uppmuntra
den, annars kan det hända att du får en ängslig och feg hund. Att valpen i tid
får lära sig att visa undergivenhet är
viktigt, i synnerhet umgänget med andra hundar längre fram i livet.
Den här perioden i valpens liv är viktig när det gäller att lära för livet, det
skall vara sansat och lustfyllt. Det gäller att ge klara besked inga dubbla
budskap. Använd enkla konsekventa kommandon, tjata inte, var tydlig, om valpen
sätter sig på tvären kan det bero på dig.
Börja redan när valpen kommer hem att lära den komma på inkallning, låt den vara
lös och träna, uppmuntra mycket och koppla inte alltid när den kommer. ”Här”
eller ”Hit” plus namnet är bra kommandoord, godis är alltid bra att ha i fickan.
Fas 4: 4-7 månader stabiliseras hunden såväl fysiskt som beteendemässigt. Då är
den som mest receptiv. Den tid man ägnar åt valpens alla olika inlärningar och
uppfostran under denna period, har man glädje av i resten av hundens liv. Var
konsekvent med rutiner som tex. rumsrenhet och mat tider Var lugn och bestämd
ett skarpt NEJ eller AJAJ måste nu få en innebörd för valpen att absolut
respektera. Ställs inte krav kan det få komplicerade följder längre fram. Valpen
skall vara utvilad vid inlärning då blir resultaten bäst.
Var snabb med beröm när du blivit åtlydd!
Lär hunden vara artig mot besökare. Besökare skall också vara artiga tillbaka.
Inte oja, tala med höga röster, vifta med armar och ben och framförallt inte
åthuta valpen, det sköter matte och husse. Besökare skall vara lugna och
neutrala. Vi fodrar att hunden skall respektera främmande vuxna och barn. Men då
måste vi också bete oss konsekvent, inga dubbla budskap! Annars blir det en hund
som biter och sliter i svärmor, vänner, besökare och ungar som illvrålar om en
tand kommer i vägen.
Hundar är mycket observanta på vårt kroppsspråk, har vi i umgänget inte varit
tydliga, blir den förvirrad. Det är i den här perioden vi skall lära oss förstå
varandra, verbalt, mentalt och kroppsligt.
Tyvärr går tiden så fort och många hundägare tar inte vara på tiden, utan blir
tvungna att lägga ned mycket mer arbete på att korrigera.
Nu kan lille valpen börja umgås med andra hundar lite mer på riktigt. Den får
massor av information av hundar i olika åldrar, hur man uppför sig i hundvälden.
Hanhundsvalpar behöver helt klart träffa en amper äldre tik, hon talar mycket
tydligt om, hur man uppför sig mot äldre damer. Däremot behöver inte valpen
hälsa på varenda hund, den skall kunna möta och gå förbi utan att skälla och
bråka.
Så kommer vi till den vardagliga skötseln: När valpen kommer in i 4 månaders
ålder är det allra bäst att öva alla olika sorters hantering. Klippa klor,
rengöra öron, titta på tänder och när det gäller trimraser plocka ull, trimma
och kamma så varenda tova försvinner. Upp på bordet med bra underlag minst en
gång i veckan.
Ja, bästa nyblivna ägare av den trevliga rasen Skotsk terrier och Strävhårig
foxterrier ni vet vad som väntar er!
Era uppfödare har säkert givet all tänkbar information men en liten repetition
kan väl inte skada.
